Grodprinsessan (eller hur jag konverterade till islam)
av Pernilla (Esma) Simonsson Khammar
Det var en gång en drottning som hade fyra döttrar. En av döttrarna hade en hel barnkammare full med leksaker, en ponny att rida på och en garderob full med leksaker. Men trots det var prinsessan ensam. "Vad jag önskar att jag hade någon att leka med", suckade hon. Prinsessans favoritleksak var en vacker gyllene boll. varje dag lekte hon med sin boll i slottsträdgården. När hon kastade upp bollen i luften tycktes den ge sig iväg av sig själv och nudda molnen, innan den landade i prinsessans händer igen.
En stormig dag lekte prinsessan i en helt ny trädgård, eftersom hon var på besök i ett främmande land. hon kastade sin gyllene boll högt upp i luften, men i stället för att återvända till hennes händer, blåste vinden iväg bollen till en fiskdamm. Prinsessan sprang till dammen men till hennes förfäran hade bollen sjunkit till botten.
"Vad i all sin dar ska jag göra?" jämrade sig flickan. "Nu har jag förlorat min favoritleksak." Och hon satte sig ned bredvid dammen och grät.
Plötsligt hörde hon ett högt plask! Och en stor grön groda landade på gräset bredvid henne. "Usch! försvinn, din otäcka rackare!" tjöt prinsessan.
Till hennes förvåning talade grodan med henne. "Jag hörde att du grät", sa han med mild röst, "och jag undrade vad det var för fel. Kan jag hjälpa dig på något sätt?"
"Oh, ja!" utropade prinsessan, när hon väl kommit över chocken att bli tilltalad av en groda. "Min boll har sjunkit till botten i dammen. Kan du ta upp den åt mig?"
"Naturligtvis kan jag det", svarade grodan. "Det enda jag skulle vilja är att du lyssnade på mig och att du blir min vän."
"Jag lovar dig allt du ber om", sa flickan, "om du bara hittar min gyllene boll."
"Kom ihåg vad du har lovat", sa grodan och dök djupt ner i dammen. Till slut kom han upp igen med bollen och kastade den på gräset bredvid prinsessan. Hon blev så lycklig att hon tackade grodan och bjöd in honom till slottet."
"På kvällen hoppade grodan till hennes port och knackade på dörren. "Du lovade att jag skulle bli din vän" Prinsessan blev tyst. Sedan började grodan prata som han vore hans vän sedan länge. "Det är vad du lovade mig", påminde han henne.
När han var färdig, gäspade han och sa: "Nu känner jag mig sömnig. Jag drar mig tillbaka, men kommer tillbaka imorgon"
Så prinsessan bar ut grodan och lät den gå hem igen för att sova. Nästa dag kom grodan åter tillbaka igen. "Du lovade mig att jag skulle få bli din vän och att du skulle lyssna på mig". Prinsessan ville inte vara ovänlig och lät honom prata.
"Åh, stackars mig", tänkte prinsessan, men just som hon öppnade dörren sa grodan att nu var det dags för henne att bli muslim. Hon sa ja och sedan öppnade hon sina ögon och framför henne stod nu en vacker prins.
Prinsessan stod där i mållös häpnad.
"Tack", sa prinsen.
"Du har brutit en förtrollning som en elak häxa har lagt på dig. Hon förvandlade dig till en groda men fick dig att tro att du var en prinsessa och hon sa att förtrollningen bara skulle brytas om du blev muslim.
De sprang för att berätta för prinsens pappa, kungen, vad som hade hänt. Han var förtjust och sa: "Ni får lov att gifta er med varandra, nu när grodprinsessan har blivit en riktig prinsessa, för min son behöver en vän". Och minsann, prinsen och prinsessan blev de bästa vänner, och grodprinsessan, som nu var en riktig prinsessa var aldrig ensam mer. Han lärde henne att spela fotboll med den gyllene bollen och hon lärde honom att rida hennes ponny. En vacker dag, många år senare, fick de en massa barn och snipp, snapp, snut, så var sagan slut.
av Pernilla (Esma) Simonsson Khammar
Det var en gång en drottning som hade fyra döttrar. En av döttrarna hade en hel barnkammare full med leksaker, en ponny att rida på och en garderob full med leksaker. Men trots det var prinsessan ensam. "Vad jag önskar att jag hade någon att leka med", suckade hon. Prinsessans favoritleksak var en vacker gyllene boll. varje dag lekte hon med sin boll i slottsträdgården. När hon kastade upp bollen i luften tycktes den ge sig iväg av sig själv och nudda molnen, innan den landade i prinsessans händer igen.
En stormig dag lekte prinsessan i en helt ny trädgård, eftersom hon var på besök i ett främmande land. hon kastade sin gyllene boll högt upp i luften, men i stället för att återvända till hennes händer, blåste vinden iväg bollen till en fiskdamm. Prinsessan sprang till dammen men till hennes förfäran hade bollen sjunkit till botten.
"Vad i all sin dar ska jag göra?" jämrade sig flickan. "Nu har jag förlorat min favoritleksak." Och hon satte sig ned bredvid dammen och grät.
Plötsligt hörde hon ett högt plask! Och en stor grön groda landade på gräset bredvid henne. "Usch! försvinn, din otäcka rackare!" tjöt prinsessan.
Till hennes förvåning talade grodan med henne. "Jag hörde att du grät", sa han med mild röst, "och jag undrade vad det var för fel. Kan jag hjälpa dig på något sätt?"
"Oh, ja!" utropade prinsessan, när hon väl kommit över chocken att bli tilltalad av en groda. "Min boll har sjunkit till botten i dammen. Kan du ta upp den åt mig?"
"Naturligtvis kan jag det", svarade grodan. "Det enda jag skulle vilja är att du lyssnade på mig och att du blir min vän."
"Jag lovar dig allt du ber om", sa flickan, "om du bara hittar min gyllene boll."
"Kom ihåg vad du har lovat", sa grodan och dök djupt ner i dammen. Till slut kom han upp igen med bollen och kastade den på gräset bredvid prinsessan. Hon blev så lycklig att hon tackade grodan och bjöd in honom till slottet."
"På kvällen hoppade grodan till hennes port och knackade på dörren. "Du lovade att jag skulle bli din vän" Prinsessan blev tyst. Sedan började grodan prata som han vore hans vän sedan länge. "Det är vad du lovade mig", påminde han henne.
När han var färdig, gäspade han och sa: "Nu känner jag mig sömnig. Jag drar mig tillbaka, men kommer tillbaka imorgon"
Så prinsessan bar ut grodan och lät den gå hem igen för att sova. Nästa dag kom grodan åter tillbaka igen. "Du lovade mig att jag skulle få bli din vän och att du skulle lyssna på mig". Prinsessan ville inte vara ovänlig och lät honom prata.
"Åh, stackars mig", tänkte prinsessan, men just som hon öppnade dörren sa grodan att nu var det dags för henne att bli muslim. Hon sa ja och sedan öppnade hon sina ögon och framför henne stod nu en vacker prins.
Prinsessan stod där i mållös häpnad.
"Tack", sa prinsen.
"Du har brutit en förtrollning som en elak häxa har lagt på dig. Hon förvandlade dig till en groda men fick dig att tro att du var en prinsessa och hon sa att förtrollningen bara skulle brytas om du blev muslim.
De sprang för att berätta för prinsens pappa, kungen, vad som hade hänt. Han var förtjust och sa: "Ni får lov att gifta er med varandra, nu när grodprinsessan har blivit en riktig prinsessa, för min son behöver en vän". Och minsann, prinsen och prinsessan blev de bästa vänner, och grodprinsessan, som nu var en riktig prinsessa var aldrig ensam mer. Han lärde henne att spela fotboll med den gyllene bollen och hon lärde honom att rida hennes ponny. En vacker dag, många år senare, fick de en massa barn och snipp, snapp, snut, så var sagan slut.
