Fattigdom i hjärtat

Yttre Fattigdom är tillfälligt, inre fattigdom är evigt.

Hjärtat som slår, men redan har dött. Det finns bara en sak som kan döda det, genom att ta bort det enda behov det har, att vara nära Allah.

Trots det föder vi kroppen men svälter vår själ. När kroppen dör gråter vi, men det är bara ett tillfälle då vår själ får av sig sitt skal.

Hjärtat skapades med ett syfte. När det inte används som det är skapat för, dör det. Hjärtat är skapat för att fyllas med Gud.

Hjärtat som ägs av det här livet, är det svagaste. Det är sann fattigdom.

Muslimer säger ofta att de älskar Gud mest, men det sägs bara med tungan.

Vad är du mest rädd för? Vad är du mest orolig för? Är det verkligen Gud? Är det verkligen så att du är rädd för att stå framför honom? Nej, oftast är det karriären, pengar eller hälsan.

När du ges ett val, vad väljer du?

Vem definierar framgång? Samhället eller Allah? Vem definierar fattigdom? När vi älskar människor mest, fylls våra hjärtan med det. När vi älskar pengar, fylls våra hjärtan med det.

Genom att lära ut islam. Någonstans blev det fel och vi måste börja fundera på hur vi ska rätta till det.