"Gnälliga muslimer" skapar splittring
Muslimer är väldigt smarta, har otroligt lätt för att knyta nya kontakter, men besitter även förmågan att slå sönder ett samhälle med GNÄLL, menar Sverigedemokrater om och om igen. Detta har nu nått en gräns där vår Sverigedemokraterna är oroliga för att samhället ska gå sönder. Vissa Sverigedemokrater är på bristningsgränsen.
Sedan muslimer började invandra till Sverige har många ansett dessa vara "gnälliga".
Genom åren har de lyckats fullständigt utarma många Sverigedemokrater med gnäll och tjat om rättigheter och skyldigheter. Den starkaste upplevelsen som samhällsindivid är att man mentalt och fysiskt burit på dessa tankar. Denna underbara muslim som alla andra får en sådan enorm glädje av. De har starka band till sitt hemland, sina rötter men också knytit nya band till svenskarna och Sverige.
Muslimer har haft en förmåga att sätta sig på tvären genom "gnäll", väldigt ofta när samhället ska stifta nya lagar och göra något för deras skull. De tycker att allt är fel, maten Sverige har och serverar passar inte, och kläderna är fel mm mm. och de är helt fixerad vid vissa saker som mat. Vi har dock många importvaror från bland annat Libanon, Tunisien och Iran nu.
After-work och andra sociala tillställningar havererar de genom tjat. När man väl kommer iväg är man helt slut och arg.
Är det fel på oss som samhälle?? Om man försöker vara tydlig och lugn och inte ge efter, men åren går och det blir inte bättre.
Hjälp!! Vad ska man göra?
Den första tanken som dyker upp i huvudet är "oj, vilket ansvar som läggs på muslimernas axlar”. De, ensamma, bär ansvaret för att ett samhälle håller på att ”gå sönder”. Jag förstår att det stundtals kan kännas så, men hoppas att man också inser det orimliga i att lägga hela skulden på muslimerna. Förmodligen inser man det.
Det här handlar varken om att det är fel på samhället eller på muslimerna. Däremot verkar kommunikationen mellan dem fungera mindre bra. För att det ska få till en förändring måste man dels försöka förstå vad som ligger bakom gnället, och dels få syn på vad samhället förmedlar till muslimerna. Vad säger ni till dem och hur? Vad förmedlar samhället och människorna med sina ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall? Vilka konsekvenser får gnället för muslimerna? Hur ofta leder det till att samhället ändrar sina planer eller serverar en alternativ lag för att den ordinarie inte passade? Får muslimerna er odelade uppmärksamhet när de tjatar?
Gnäll och tjat kan göra vem som helst irriterad, särskilt när det förekommer i samband med att man själv bjudit till, att man har hittat på någon rolig aktivitet, bemödat sig om att ändra lagar eller gett bidrag. Då är det lätt att känna sig kränkt, besviken och arg och tycka att den som gnäller är otacksam och otrevlig.
Ibland kan förstås gnäll och tjat handla om ren otacksamhet och att muslimerna inte förstår eller bryr sig om hur beteendet uppfattas av andra. Men när gnället förekommer i så många olika sammanhang, men samtidigt bara riktat mot svenska samhället och Sverige så måste man söka efter andra förklaringar. Var är det skon klämmer egentligen? Är maten helt fel? Eller är det något annat muslimerna vill säga med sitt gnäll?
Det är inte alltid som samhället är fullt medveten om sina känslor och tankar. Därför kan man inte heller begära att muslimer ska kunna ge uttryck för sina känslor på ett begripligt och välartat sätt. Du kan nog lugnt utgå ifrån att det inte bara är samhället som upplever situationen som jobbig. Muslimerna njuter knappast heller av tillvaron. Om du har det i bakhuvudet hela tiden så minskar risken för att man ska bli irriterad. Jag misstänker nämligen att många lätt blir det, för så fort man hör minsta gnäll blir man påmind om alla andra gånger som muslimerna varit gnälliga och ser förmodligen framför dig hur gnället ska eskalera. Även om man bemödar sig om att behålla lugnet kan det då vara svårt att dölja irritationen.
Försök se den närmaste tiden som ett projekt som går ut på att samhället ska försöka förstå vad som utlöser gnällandet och se hur samhället förstärker det. Stanna upp nästa gång muslimerna klagar på lagar och förklara att det inte är så kul att höra att hon tycker att det Sverige lagstiftat är fel. Säg samtidigt att du inte tror att hon säger det för att vara elak och att du förstår att det kanske är något annat än lagarna som är det egentliga problemet. Var tydlig med att du vill veta vad som gör muslimer på dåligt humör och att du vill hjälpa dem om du kan, men pressa inte fram några svar.
Passa också på att prata om islam och hemlandet när ni råkar ha en lugn stund tillsammans på tu man hand. Var återigen tydlig med att du vill förstå och att du vill veta vad du kan göra för att ni ska få det bättre tillsammans. Preparera dig med ett stort mått av tålamod och ge inte upp i första taget. Men om du känner att du inte når fram till muslimerna kanske du kan föreslå att hon pratar med någon i sitt hemland till exempel.
Muslimer är väldigt smarta, har otroligt lätt för att knyta nya kontakter, men besitter även förmågan att slå sönder ett samhälle med GNÄLL, menar Sverigedemokrater om och om igen. Detta har nu nått en gräns där vår Sverigedemokraterna är oroliga för att samhället ska gå sönder. Vissa Sverigedemokrater är på bristningsgränsen.
Sedan muslimer började invandra till Sverige har många ansett dessa vara "gnälliga".
Genom åren har de lyckats fullständigt utarma många Sverigedemokrater med gnäll och tjat om rättigheter och skyldigheter. Den starkaste upplevelsen som samhällsindivid är att man mentalt och fysiskt burit på dessa tankar. Denna underbara muslim som alla andra får en sådan enorm glädje av. De har starka band till sitt hemland, sina rötter men också knytit nya band till svenskarna och Sverige.
Muslimer har haft en förmåga att sätta sig på tvären genom "gnäll", väldigt ofta när samhället ska stifta nya lagar och göra något för deras skull. De tycker att allt är fel, maten Sverige har och serverar passar inte, och kläderna är fel mm mm. och de är helt fixerad vid vissa saker som mat. Vi har dock många importvaror från bland annat Libanon, Tunisien och Iran nu.
After-work och andra sociala tillställningar havererar de genom tjat. När man väl kommer iväg är man helt slut och arg.
Är det fel på oss som samhälle?? Om man försöker vara tydlig och lugn och inte ge efter, men åren går och det blir inte bättre.
Hjälp!! Vad ska man göra?
Den första tanken som dyker upp i huvudet är "oj, vilket ansvar som läggs på muslimernas axlar”. De, ensamma, bär ansvaret för att ett samhälle håller på att ”gå sönder”. Jag förstår att det stundtals kan kännas så, men hoppas att man också inser det orimliga i att lägga hela skulden på muslimerna. Förmodligen inser man det.
Det här handlar varken om att det är fel på samhället eller på muslimerna. Däremot verkar kommunikationen mellan dem fungera mindre bra. För att det ska få till en förändring måste man dels försöka förstå vad som ligger bakom gnället, och dels få syn på vad samhället förmedlar till muslimerna. Vad säger ni till dem och hur? Vad förmedlar samhället och människorna med sina ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall? Vilka konsekvenser får gnället för muslimerna? Hur ofta leder det till att samhället ändrar sina planer eller serverar en alternativ lag för att den ordinarie inte passade? Får muslimerna er odelade uppmärksamhet när de tjatar?
Gnäll och tjat kan göra vem som helst irriterad, särskilt när det förekommer i samband med att man själv bjudit till, att man har hittat på någon rolig aktivitet, bemödat sig om att ändra lagar eller gett bidrag. Då är det lätt att känna sig kränkt, besviken och arg och tycka att den som gnäller är otacksam och otrevlig.
Ibland kan förstås gnäll och tjat handla om ren otacksamhet och att muslimerna inte förstår eller bryr sig om hur beteendet uppfattas av andra. Men när gnället förekommer i så många olika sammanhang, men samtidigt bara riktat mot svenska samhället och Sverige så måste man söka efter andra förklaringar. Var är det skon klämmer egentligen? Är maten helt fel? Eller är det något annat muslimerna vill säga med sitt gnäll?
Det är inte alltid som samhället är fullt medveten om sina känslor och tankar. Därför kan man inte heller begära att muslimer ska kunna ge uttryck för sina känslor på ett begripligt och välartat sätt. Du kan nog lugnt utgå ifrån att det inte bara är samhället som upplever situationen som jobbig. Muslimerna njuter knappast heller av tillvaron. Om du har det i bakhuvudet hela tiden så minskar risken för att man ska bli irriterad. Jag misstänker nämligen att många lätt blir det, för så fort man hör minsta gnäll blir man påmind om alla andra gånger som muslimerna varit gnälliga och ser förmodligen framför dig hur gnället ska eskalera. Även om man bemödar sig om att behålla lugnet kan det då vara svårt att dölja irritationen.
Försök se den närmaste tiden som ett projekt som går ut på att samhället ska försöka förstå vad som utlöser gnällandet och se hur samhället förstärker det. Stanna upp nästa gång muslimerna klagar på lagar och förklara att det inte är så kul att höra att hon tycker att det Sverige lagstiftat är fel. Säg samtidigt att du inte tror att hon säger det för att vara elak och att du förstår att det kanske är något annat än lagarna som är det egentliga problemet. Var tydlig med att du vill veta vad som gör muslimer på dåligt humör och att du vill hjälpa dem om du kan, men pressa inte fram några svar.
Passa också på att prata om islam och hemlandet när ni råkar ha en lugn stund tillsammans på tu man hand. Var återigen tydlig med att du vill förstå och att du vill veta vad du kan göra för att ni ska få det bättre tillsammans. Preparera dig med ett stort mått av tålamod och ge inte upp i första taget. Men om du känner att du inte når fram till muslimerna kanske du kan föreslå att hon pratar med någon i sitt hemland till exempel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar